Märy

Hade en diskussion med en 40 årig man från Libanon idag om kärlek och relationer. Han hade gift sig med en kvinna i Sverige för att få asyl här. Inga känslor inblandade alltså. Han skulle aldrig kunna skilja sig från den här kvinnan, även om de gick omkring och hatade varandra. Allt handlar om anpassning menade han. Enda anledningen till skiljsmässa vore ifall hon var otrogen. Det kom fram under samtalet att han var otrogen lite då och då, men det spelade tydligen ingen roll, så länge hon inte visste något blev ju ingen skadad. Jag försökte klämma in mina åsikter lite här och där men jag hade helt fel tydligen. Mannens slutkläm blev något i stil med att folk som säger att de är "in love" är dumma, dom vet ingenting om livet. Allt handlar om kroppslig njutning and thats it! Kärlek finns inte.

Är man 40 år och aldrig upplevt riktig kärlek, utan lever med en kvinna bara för att man har barn ihop har man nog missat något. Fast egentligen tycker jag mest synd om hans fru som nog har lärt sig älska honom medans han har hoppat mellan sängarna i alla år.

Kärleken ska vara ömsesidig och fin annars kan man lika gärna vara utan.